(Oskar:) Stureby, 05.14 Fredag:
Tänk vad lurad man kan vara! I månader har dom tutat i mig att jag ska bli "storebror" och att jag ska få ett fantastiskt syskon. En snäll bror eller syster som man kan leka med, det var vad dom sa. Nu är det ett annat ljud i skällan! "Inte dra i lillasyster", "Visa hänsyn!", "Du väcker lillasyster!", "Se upp! Hon kan göra illa sig.". Dessutom har dom bestämt att vi ska "isolera oss", vilket i praktiken betyder att man inte får leka med Felix och att man bara får tassa runt på tå för att inte göra illa lillasyster.
Hade dom förklarat från början att det var en gnällig, svag, liten typ som inte tål en smocka och som man inte får lyfta runt själv om man inte är "Vuxen" och att man skulle bli isolerad från sina kompisar så hade jag lagt in mitt veto och krävt att få en ny brandbil istället för min gamla som har tappat stegen.
I natt när jag vaknade som vanligt folk ca kl 03.00 tänkte jag att det kanske vore bra att visa för mamma och pappa att hon faktiskt inte är så rolig så jag gick in i deras rum och smög upp mellan dom i deras säng. Dom sa att jag var välkommen och att dom var glada att se mig. Vad annars? Dom är lite tjatiga. Sedan testade jag farsans tålamod lite genom att stoppa fingrarna i hans näsa och ögon. Han mumlade nåt om att jag väckte lillasyster om jag klättrade runt i sängen. Vadå klättrade runt? Hur ska man annars kunna pilla i pappas näsa om man inte först klättrar upp på hans bröstkorg? Sedan skulle jag visa att lillasyster visst kan sova även om man väsnas lite. Jag ylade lite lagom sorgset att jag ville ha välling. "Du har redan fått!" väste mamma. "Tyyyyyst!" väste pappa. "Oäääää!" tjoade lillasyster. Nu började det bli kul. Pappa fick lillasyster att somna om. Jag drog ut lillasysters tumme ur munnen (bara för att hon ska slippa tandställning när hon blir äldre.). "Oäääää!" tjoade Matilda, "Va taskigt!" sa pappa som verkade ha piggnat till nu. "Nu får det vara nog" sa mamma och släpade in mig i mitt rum. Jag såg på film en stund (Toy story, riktigt bra faktiskt). Sedan ropade jag väldigt tyst på pappa. (det här har jag räknat ut, det är riktigt fiffigt). Sedan ropade jag lite högre på pappa, och sedan lite högre, och högre... tillslut kom han insmygande och undrade vad det var. "Jag vill leka" sa jag (hahahaha). "Du får se på film" sa pappa. (Ha, det börjar likna nått.) "Jag vill inte vara ensam." sa jag med min sorgsnaste röst. Då gav han med sig. Vi såg nästa film tillsammans (Toy story igen, lika bra fortfarande). Sedan ville pappa sova, då ville jag gå upp. Så nu sitter jag här i köket med en ostmacka och skriver och farsan ligger i soffan och snarkar. Snart ska jag se om det går att få pappa att dansa limbo. Jag ska bara träna min senaste "jag-känner-mig-övergiven-min". God morgon kamrater!
Tänk vad lurad man kan vara! I månader har dom tutat i mig att jag ska bli "storebror" och att jag ska få ett fantastiskt syskon. En snäll bror eller syster som man kan leka med, det var vad dom sa. Nu är det ett annat ljud i skällan! "Inte dra i lillasyster", "Visa hänsyn!", "Du väcker lillasyster!", "Se upp! Hon kan göra illa sig.". Dessutom har dom bestämt att vi ska "isolera oss", vilket i praktiken betyder att man inte får leka med Felix och att man bara får tassa runt på tå för att inte göra illa lillasyster.
Hade dom förklarat från början att det var en gnällig, svag, liten typ som inte tål en smocka och som man inte får lyfta runt själv om man inte är "Vuxen" och att man skulle bli isolerad från sina kompisar så hade jag lagt in mitt veto och krävt att få en ny brandbil istället för min gamla som har tappat stegen.
I natt när jag vaknade som vanligt folk ca kl 03.00 tänkte jag att det kanske vore bra att visa för mamma och pappa att hon faktiskt inte är så rolig så jag gick in i deras rum och smög upp mellan dom i deras säng. Dom sa att jag var välkommen och att dom var glada att se mig. Vad annars? Dom är lite tjatiga. Sedan testade jag farsans tålamod lite genom att stoppa fingrarna i hans näsa och ögon. Han mumlade nåt om att jag väckte lillasyster om jag klättrade runt i sängen. Vadå klättrade runt? Hur ska man annars kunna pilla i pappas näsa om man inte först klättrar upp på hans bröstkorg? Sedan skulle jag visa att lillasyster visst kan sova även om man väsnas lite. Jag ylade lite lagom sorgset att jag ville ha välling. "Du har redan fått!" väste mamma. "Tyyyyyst!" väste pappa. "Oäääää!" tjoade lillasyster. Nu började det bli kul. Pappa fick lillasyster att somna om. Jag drog ut lillasysters tumme ur munnen (bara för att hon ska slippa tandställning när hon blir äldre.). "Oäääää!" tjoade Matilda, "Va taskigt!" sa pappa som verkade ha piggnat till nu. "Nu får det vara nog" sa mamma och släpade in mig i mitt rum. Jag såg på film en stund (Toy story, riktigt bra faktiskt). Sedan ropade jag väldigt tyst på pappa. (det här har jag räknat ut, det är riktigt fiffigt). Sedan ropade jag lite högre på pappa, och sedan lite högre, och högre... tillslut kom han insmygande och undrade vad det var. "Jag vill leka" sa jag (hahahaha). "Du får se på film" sa pappa. (Ha, det börjar likna nått.) "Jag vill inte vara ensam." sa jag med min sorgsnaste röst. Då gav han med sig. Vi såg nästa film tillsammans (Toy story igen, lika bra fortfarande). Sedan ville pappa sova, då ville jag gå upp. Så nu sitter jag här i köket med en ostmacka och skriver och farsan ligger i soffan och snarkar. Snart ska jag se om det går att få pappa att dansa limbo. Jag ska bara träna min senaste "jag-känner-mig-övergiven-min". God morgon kamrater!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar