Det är inte resan utan målet, som är mödan värd

(Ingrid:) Det går inte att förstå att vi får behålla Matilda från och med tisdag. Hur man än tänker på det så förblir det absurdt; att den här resan (som huvudsakligen känns som sedvanlig semestersightseeing och -shopping) kommer att sluta med att vi får med oss en liten flicka hem. Att all den pappersexercis vi har pillat med i flera år i kan sluta med att vi fått två vackra barn, kan det verkligen stämma? Det måste ju vara för bra för att vara sant ...
Det känns likadant för mig den här gången som då vi hämtade Oskar: det blir verklighet först på Arlanda. Arlanda är vårt BB, det är då vi har kommit i mål. När vi landat är hela familjen hemma! Och allt innan dess är onödigt tidsfördriv, det jag längtar till är tisdagen den 28:e augusti klockan 21:40. (Välkommen till Arlanda då, den som vill!)