(Ingrid:) Igår kväll ringde vår nervösa "case worker", dvs hon som har hand om Matildas ärende hos adoptionsorganisationen SWS, till oss på hotellet. Hon hade fått bassning från sin "superviser" och till slut lyckades jag förstå hennes krackelerade engelska. Chefen tyckte tydligen inte att vi hade tillräckligt gott om tid på tisdag för att hinna till flygplatsen i tid med Matilda, så nu är tiden ändrad till på måndag. Det nya körschemat är att vi först träffar Oskars fostermamma på SWS hos "Post-adoption services" klockan 10:30 som planerat. Sedan byter vi våning och får vårt andra barn, klockan 11:00 måndagen den 27 oktober 2008...
Det har sina plus och minus att byta dag.
Plus för att vi ensamma slipper klämma in fyra handbagage, två resväskor, två barn och oss själva på väg till flygplatsen med nyfådd bebis.
Plus för att vi kan ta hur god tid på oss som helst på väg till flygplatsen på tisdag.
Minus för att vi inte får plats att sova ordentligt den sista natten. Vi har en uschlig "king size" säng som dels är så hård att man får blåmärken av att ligga på sidan för länge, dels gungar om man råkar så mycket som snegla på den, och slutligen är alldeles för liten för en hel familj. Men vi får bygga om de båda rummen lite grann och låna in en säng från mormor och morfars rum. Hotellet har missat grovt och bara gett oss tre sängar till fem personer ... Det var en evig tur att sovkänsliga morfar hade tagit med en luftmadrass för säkerhets skull - den har Oskar sovit på varenda natt. Men man kan ju inte lägga ett litet barn på den, hon skulle bara rulla av och slå sig. Men en mormor klarar tydligen en natt på den (osäkert om hon rullar ur eller ej), så då får vi hennes hotellsäng och så är problemet löst.
Minus är också att vi, oavsett bredd eller modell på sängen, riskerar en natt som den första natten med Oskar när vi oavbrutet vankade av och an med otröstlig "bortrövad" bebis och blev utmattade redan innan den långa resan.
Plus för att vi får henne en dag tidigare!!!
4 kommentarer:
Jag tror att min sambo skulle hälsa att det är ett litet pris att betala jämfört med värkar, kräkningar, mer värkar, skrik, bryska systrar på sjukhuset, klippningar och sprickningar...
Men annars är vi glada för er skull ;)
Hej!
Förstår att det är en härlig-lite-läskig-känsla men ändå underbar! Ni är så bra som bloggar er resa, känns som men är me! Jag åker till Pernillas landställe nu. Här hemma är det soool! Mer än hälften av alla löv är borta från träden.
Många många kramar till er alla!
Helena
Ser fram emot att få träffa Matilda! Räknar med att bli bjuden på middag samma dag som ni kommer hem!
Håller med Helena, den har varit så himlans bra eran blogg!! Jag har kunnat följa hela resan från soffan och jobbet. Blivit många rörda snyftningar och skratt... Har titta på lite Arlanda-bilder från hemkomsten med Oskar och ser fram emot att få bilder från Matildas hemkost också. Ossi längtar efter Oskar och vill leka SNART. Han är så nyfiken på Matilda! Vi tittar på er tillsammans nästan varje dag!
Massor av kramar från oss alla tre.
Och det kommer gå hur bra som helst imorgon med Matilda, ni är ju världens bästa föräldrar!!!!!!!!!
Skicka en kommentar