På ytan

(Ingrid:) En sak som slog mig så fort vi gick ut från hotellet den första dagen var att det doftar Seoul. Ett kärt återseende, det kändes hemtamt på en gång. Maten smakar Seoul. Det är snyggt (se bilder) som Seoul och rent som Seoul. Det är fascinerande med en stad med så många invånare (över 10 miljoner) som är så ren och luktar så gott. (Oskar frågar varenda gång vi kommer in på en toalett "vad är det som luktar?" och det är ALLTID rengöringsmedel, inget annat!) Att vi sedan haft sådan tur med vädret den här gången gör det inte sämre. Vi har gått i kortärmat varenda dag och struntat i jackor/tröjor (och jag har packat helt fel, får jag åka hem och göra om??). Det finns inte ett enda klotter och knappt några soptunnor - och heller inget skräp. Konstigt nog knappt några barn heller ute på stan och det är extremt sällsynt med barnvagnar (vilket jag i och för sig kan förstå, med tanke på hur mycket trappor här är). Att gå eller åka tunnelbana överallt är helt riskfritt och jag skulle kunna skylta hur mycket som helst med till exempel min fina kamera eller lägga ifrån mig plånboken utan att bli rånad. Här sitter de förresten och tittar på tv på tunnelbanan och höghusen är tapetserade med gigantiska LCD/plasmaskärmar, tekniken ligger långt före. Men vi släpar runt vår paraplyvagn i värmen, luktar inte rengöringsmedel alltid, drar hem vårt skräp till hotellet och har vårt barn med överallt!