(I:) Jag hade en ledig kväll och var ute och åt med fyra kompisar. Det var trevligt, gott och kändes lyxigt att få en kväll hemifrån. Allra mest lyxigt var att slippa byta blöjor, natta barn, städa köket, samla ihop alla tidningar/skor/strumpor som liten ond gremlin spridit ut över hela nedervåningen, plocka undan ett ton leksaker, bygga ihop de båda sofforna igen, sortera tvätt och diska vällingflaskor. Sånt som görs alla andra kvällar.
När jag kom hem vid tiotiden smög jag in genom ytterdörren och tänkte dra ut på ledigheten lite till, fast förvissad om att alla barn sov. Jag möttes direkt av kraftiga hostljud från Oskars rum, strax följt av ett sammanbitet "kan du komma och hjälpa till här?". Vilket var stickrepliken till att skura nerspydd son, man, golv och säng.
Så man kanske kan säga att det blev ungefär som en vanlig kväll, i snitt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det är sånt som gör en till en bättre människa, det ger perspektiv på tillvaron. Den som aldrig har upplevt såna nätter har inte levt fullt ut. Jag förstår hur ni har det, ni är på alla sätt
"mitt i livet". Tack för att ni orkar skriva så att vi i periferin får känna att vi är delaktiga - om än passivt. ...hälsar moster Ingegerd
Det är roligt att ni läser, tack för alla glada tillrop!
Skicka en kommentar