Returrätt?

(I:) Oskar har varit oskönt treårstrotsig de senaste dagarna och vi har haft rejäla gräl när han vägrar äta, förstör eller bråkar med oss eller Matilda. Det är till exempel dags att han lär sig att han måste plocka upp legot om han vänder hela legobacken upp och ner bara för att vi just har sagt att det är läggdags. (Det går inte att röra sig i hans rum då, så det är en ren överlevnadsfråga.) Igår var vi fly förbannade på honom båda två – två förskräckligt trötta föräldrar som provocerades till bristningsgränsen vid matbordet av en otrevlig och antagligen lika trött liten kille. 

Efter middagen (som Oskar inte åt) satt vi allihop i vardagsrummet.
Då kom det plötsligt med ynklig röst:
- Tänker ni skicka tillbaka mig till Korea nu?

Åh! Det var så hjärtat först stannade och sedan började blöda. Att han ens kunde tänka tanken!?
Men vilken tur att han sade det rakt ut, istället för att gå och bara tänka det utan att våga fråga ...

Inte utan min Oskar!