måndag 15 december 2008

Öppna förskolor



Bilden är från ÖFS Spiras Luciafirande ett tidigare år
(O:) Att vara föräldraledig med en nästan 1-åring innebär en ständig utmaning i att skapa fasta fungerande ritualer samtidigt som dagarna ska innehålla mångfald och varierad sysselsättning. Alla som inte har egna barn tror att det är ganska soft att roa en liten telning. De slänger sig med floskler som "små barn roar sig lätt" eller "ledig pappa är latte-pappa" osv. Dom har rätt i en sak. Små barn är lätta att roa. Problemet är att dom bara är roade i några sekunder för sedan har dom redan gått vidare och vill roas på ett nytt sätt. Den intellektuella uppgiften blir hela tiden att hinna mata fram sysslor i en takt som är tillräcklig för att man inte ska behöva dränkas i gnäll från en understimulerad bäbis och tillräckligt fysiska sysslor för att man ska känna sig förvissad om att den lilla parveln tänker sova middag ordentligt så att man hinner kolla mailen, äta lunch och städa undan den värsta sörjan som fyllt huset under förmiddagen.
För att slippa sitta i detta mentalt förkrossande ekorrhjul har man uppfunnit "den öppna förskolan". Dit får föräldrar komma och leka med sina barn (ej lämna in dom för omsorg). Verksamheten på alla öppna förskolor bygger egentligen på samma koncept fast i varierande kvalité och ambition.
Byggstenarna som alla öppna förskolor har är inskrivningslistan där man skriver upp att man varit där, sångstunden (som alltid har en eller flera fasta tider varje dag), fröknarna som glider runt och minglar (det brukar vara 2 st) och möjligheten att för en nätt slant köpa någon form av fika.
Vad är det då som skiljer förskolorna åt? Jo det är ambitionsnivån och servicen. En öppen förskola vi besökt för att det är vår geografiskt mest naturliga ÖFS (vi kan kalla den ÖFSA) består av ovan nämnda byggstenar. Fröknarna i fråga är någonstans mellan 64 och döden och har drivit samma ställe i 24 år utan att granskas eller vidareutvecklas. Fikat består av frysta bullar från Findus och termoskaffe som dom kokat på morgonen. Sångstunden består av fem låtar varav den första är en lång ramsa där man mässar alla deltagande barns namn. Det är mycket tydligt att båda fröknarna avskyr att sjunga och inga instrument, illustrerande leksaker eller annan rekvisita förekommer. Då ingen av de deltagande spelar något instrument och det oftast är ganska få deltagare blir det lätt pinsamt och barnen verkar inte livas upp speciellt mycket av sången. Det enda leendet som fröknarna släpper ifrån sig är när dom väst ur sig slutfrasen i den sista sången "så nu ska mammorna och papporna fika". Sången avslutas i en kollektiv lättnad. Inga extranummer förekommer.
Lokalen är liten och trång och om något barn vill leka med "barnköket" (och det vill alla småbarn som lärt sig stå) så måste man som förälder knö in sig i "köket" med sitt barn. Där är det 110 cm högt i tak och dörren in kräver att jag ligger ner för att ta mig igenom. De flesta "roliga leksaker" (sånt som låter eller går att hälla ut över golvet) är alltid undanställda så att de ska vara svåra att hitta. Fem små leksaker är alltid framplockade och placerade mitt på golvet så att man ska få intrycket att "this is it!".
Öppettiderna är 13.00 till 16.00 utom om dom har hittat på någon annan verksamhet den dagen. Det finns ingen hemsida att se hur det ser ut för dagen. En gång kom jag och en annan pappa dit vid 14.45. Vi trodde vi hade lite drygt en timme att stoja runt men såg till vår besvikelse att det släckt i lokalen och att ytterdörren var låst. Vi tittade in genom ett fönster och såg de två fröknarna sitta inne i mörkret och trycka. De hade tydligen lyckats tråka ut alla så att det blivit tomt i lokalen och för att slippa få påfyllning hade de låst och släckt. Nog om ÖFSA!



Det finns en till ÖFS i området men på en halvtimmes promenadavstånd. Vi kan kalla den ÖFSB. Där finns alla grundstenarna i en ÖFS. Dessutom blir man som förstagångsförälder snabbt infångad och guidad runt i de ofantligt stora lokalerna. Man ser i vart och ett av rummen att stället drivs med omtanke. De två fröknarna är mycket påpassande. Första gången jag var där kändes det nästan som att jag fått en egen liten guide. Besökarna har på sig små namnskyltar som man får måla i "verkstaden" och det är mysigt och ombonat. Sångsamlingen var suverän med en hel del rekvisita och ett varierat utbud av sånger. Barnen sitter med sina föräldrar och studsar i knät och alla ser rätt glada ut. Volymen på sången är rejäl och alla vågar klämma i då deras egna sorgliga röster dränks i kören. Kanske kan tyckas att samlingen är lite kort (10 min). Dom har öppet från 09.00-12.00 och 13.00-16.00 nästan alla dagar och dom har en hemsida där man kan se vad som är på gång. Fikat är hembakat och nybryggt kaffe finns hela tiden. Tallrikar, haklappar, skedar och annat som räknas som lyxiga attiraljer för föräldrar finns att låna så att man slipper packa ner fiskstinkande haklappar i skötväskan när ens barn ätit lunch. ÖFSB är ett helt klart angenämt ställe att fördriva tiden på.
Slutligen vill jag berätta om ÖFSC. Det är en special ÖFS för barn som är adopterade. Varför behöver de en egen ÖFS undrar säkert du och det gör jag med egentligen. Det är visserligen skönt att slippa prata om adoption varenda gång man är och leker och det slipper man på ÖFSC om man inte vill, eftersom alla där har det som bakgrund. ÖFSC har alla byggstenarna i en ÖFS. Fast ambitionsnivån är helt fantastisk. Personalen är ljuvlig och man blir som förälder glad av att bara komma in i lokalen. Det känns som att komma hem till en kompis. Lokalerna är stora och vackra i ett 20-tals hus på Skånegatan på Söder. Nybakade bullar severas till fikat och allt du kan tänkas vilja låna för utspisning finns i skåpen i det fräscha köket. Resurserna är enorma och lokalerna innehåller alla typer av rum så som kreativa verkstäder, sinnerum, sagorum, lekrum, musikrum, matsal, rymligt skötrum och kök. Självklart finns det gott om leksaker och pedagogisk litteratur (att låna!). I sångrummet finns till och med ett akvarium. Sångsamlingen är inte av denna världen. En av fröknarna spelar gitarr och barnen får låna trummor. Sångerna illustreras med olika kläder och leksaker och musikanten har alltid olika roliga illustrerande hattar. Då ÖFSC är mycket välbesökt är volymen hög och instrumenten gör väl sitt till för att det ska bli riktigt svängigt. Barnen håller sig sällan sittande utan de som kan ställer sig gärna upp och stuffar loss till musiken. Sångstunden förvandlas till mer en musikstund eller en konsert om du vill kalla det så. Öppettiderna är 09.00-15.00 (09.00-16.00) och du är välkommen att vara där även under personalens lunch. (för dom måste väl äta dom med? tror jag....) Temaaktiviteter förekommer och idag var det så klart luciafirande. Alla barn (utom Matilda) var utklädda till tomtar, lucior och pepparkakor (stjärngossarna verkar utrotade). Personalen var utklädda som Stjärngosse och Tomte. Efter 2 1/2 tim lekande somnade Matilda som en stock i bilen men vaknade 30 min senare när jag bar in henne. Hon trodde att hon sovit sina 2 timmar och vägrade somna om. Hon var rätt slut när vi la henne i sängen vid 19.30. I natt får jag nog också sova.

1 kommentar:

Eli / Nikolay sa...

Att du orkar ta er iväg så mycket, Olle! Jag är imponerad och ÖFSC låter suveränt. Med Ruben kom jag iväg till ÖFS en del, för då hade vi det runt hörnet. Med Nomi blev det tre gånger tror jag. Jag lyckades aldrig få ihop öppettiderna med Rubens tre dagistimmar per dag och Nomis sovstunder. När vi väl kommit dit ville Ruben aldrig gå därifrån, båda illtjöt och jag svettades floder. Sen var det dags för mig att börja jobba och jag vet inte om Nikolay ens försökte...

Med många hälsningar från Elisabet