I: Jag är mammaledig "på riktigt" nu. Det innebär att jag och Matilda gör vad vi vill på dagarna medan Oskar går på dagis mellan nio och tre. Olle har två jobb att sköta och jag tar hand om barn och hem under tiden. Vissa dagar är alldeles, alldeles underbara. Det är en stor frihet att få lägga upp sina dagar lite som man vill och väldigt lyxigt att få vara hemma. Men vissa dagar är inte riktigt lika underbara. Idag är en sådan där inte-dag. Idag var dagen som aldrig tycktes ta slut. Den började 06:38 och tre minuter har känts som tre timmar. Jag har inte kunnat ta det lugnt en sekund, inte haft ett ögonblick för mig själv och det har varit så intensivt att jag varit helt svettig. Till slut hade jag mest lust att låsa dörren om de båda gnälliga barnen och gå iväg på en lååång promenad, helst via både en biograf och en restaurang någonstans i innerstan ...
I stället vände jag ut och in på mig för att komma på sätt att få dagen att gå. Inget blev riktigt som det brukar, barnen var helt enkelt inte på humör. Vattenslang och sandlåda i förening kan inte misslyckas, tycker man. Men jo. Det resulterade bara i 1 st krig, 4 st vattenfyllda gummistövlar och 7 st dyblöta plagg. Bada badkar så länge de vill då? Det skulle normalt varit roligt i minst 45 minuter ... utom just idag. Idag fick badandet avbrytas efter fem minuter (!) för att undvika ett tredje världskrig och/eller dödsolyckor. Det enda Matilda ville göra var nämligen att ligga på rygg med huvudet under vattnet och sparka våldamt mycket badskum på Oskar. När jag tagit upp henne dansade hon en livsfarlig schottis på det blöta badrumsgolvet medan jag försökte torka henne och samtidigt själv duscha klart. Medan jag spolade av Oskar och alla miljarder badleksaker så gjorde hon sitt bästa för att klättra i badkaret igen med blöja och allt, parallellt med att Oskar testade sitt bästa göra-mamma-sur-trick genom att kasta skum.
Nej, idag var inte en dag värd att minnas. Vilket jag såklart skulle tänkt på innan jag skrev ner det här ... :-) Men det kanske kan bevisa att jag menar allvar när jag säger att det enda jag önskar mig i födelsedagspresent i år är att få vara hemma en hel dag alldeles ensam.
söndag 16 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar