Sömnattack

Så här gör man om man somnar mitt i maten.

1. Ta en stor tugga.

2. Blunda.

3. Tro att alla går på att du sover, även om du har munnen full.

Tiden går ... fort!

Oj vad långsamt det går på den här bloggen. Men det går desto fortare i verkligheten. I juni har vi varit på sommarfest på dagis, firat midsommar på världens mest barnvänliga ställe, haft 5-årskalas för Oskar (vi fick begränsa oss till ett enkelt dagiskalas och en släktfika i år), spenderat en helg på landet och varit på en veckas släktresa på Mallorca. Allt är grönt och skönt hemma i trädgården och där klättras och bollas det hejvilt.

Det finns massor med bilder från allt ovanstående, men just nu för lite tid till att visa dem (så länge fotbolls-VM pågår åtminstone!). Vi nöjer oss med att sammanfatta Mallorca-resan i en bild så länge.

Ja. Just så här. Upp-och-ner och ut-och-in mest hela tiden.

Snöhög med litet barn

Det känns nästan fel att hämta hem henne när det är så här kul på dagis.

"Dopad" och klar

Nu är Matilda döpt, i Maria Magdalena kyrka där Oskar döptes och vi gifte oss.

Matildas folkdräkt (hanbok), som hon fått av sin fostermamma, var perfekt i storleken nu och med kalasstrumpor och Pippi-lackskor så blev det en mycket bra koreansk-svensk doputstyrsel.

Prästen var barnvänlig nog att i förväg ge Matilda tillåtelse att plaska i dopfunten, äta russin under ceremonin och springa runt om hon så ville. Skönt, men jag var ändå rädd att hon skulle lyckas riva hela kyrkan ... det är ju lite skillnad på att släppa loss en snart tvåårig klättrosaurus jämfört med en liten beskedlig halvårsbebis i dopklänning, tänkte jag. Men ett paket Sun Maid gjorde att Matilda satt blick stilla under hela dopet.

Plask i dopfunten blev det ändå, såklart – jamen kolla, det är ju vatten här, haha!

Prästen visade sig märkligt nog också vara adoptivförälder till en Matilda (29 år).

Efteråt bjöd farmor och farfar på middag. Det blev fortsatt "kulturkram" (eller vad kallar man motsatsen till kulturkrock?) mellan koreanskt och svenskt: risrullar som Olle gjort plus bibimpap från Arirang, följt av kladdkaka med grädde. Kinaporslinet passade perfekt.


Oskar och kusinerna assisterade vid presentuppackandet.


Bästa presenten var den lilla dinoasurie som låg i en koreansk lackask som Oskar gav sin syster. Dinoasurien var hans egen idé och den fick Matilda att lyckligt väsa dinosaurieljud länge, länge.

Midsommar

Trevlig midsommar
önskar vi och hoppas att alla får njuta lika mycket av jordgubbar som Matilda!

Veckans meny

(I:) Matilda är inte kräsen när det gäller mat och det är inte bara välling som står på hennes matsedel. Den senaste veckan har hon bevisligen smakat på lite av varje.

I onsdags fick hon förstoppning och vrålade sig genom natten. Från 22:oo skrek hon av smärta och vid 04:30 på natten fick hon ett lavemang på akuten. Det löste snabbt problemet och ut kom ... grus! Flera stenar, rund och god sjösten, stora som hallon. Undra på att hon känns tung ibland ...

Det mest exotiska på menyn var nog ändå när jag ertappade henne med att gå runt utomhus och suga på något. Hon knep förstås ihop lite extra när jag frågade vad hon hade i munnen, som hon alltid gör när hon hittat en riktig godbit. Den här gången var det något stort och svart och jag såg inte vad det var förrän jag pillat ut det med fingret. Det var en mer än tre centimeter lång jätteskalbagge! Död av okända orsaker.

Inte Falukorv precis!

(I:) Under vår första kväll någonsin i Seoul så fick vi suveräna tips av Hans och Britta om allt från att åka tunnelbana till personlig guidning i hur man äter bibimbap. Nu fick denna bibimbap en värdig efterföljare när vi bjöds på en fantastisk koreansk middag hemma hos dem i Falun. De svängde imponerande snabbt ihop en middag bestående av:
- Bibimbap (som liknats vid Koreas svar på risotto) med spenat-, rättika-, gurk- och groddsallader samt omelett, köttfärs och chilipepparsås
- Kimbap (risrullar, som sushi ungefär)
- Nokducheon (mungböneplättar som doppas i en god sojabaserad sås som påminner om teriyaki).

Storebrorsorna dukade med äkta bibimbap-skålar och rostfria ätpinnar.

Med detta i färskt minne har vi svår abstinens efter koreansk mat. Och tycker att den som har möjlighet absolut borde skynda sig iväg till en koreansk restaurang, till exempel Arirang och Arirang Vega i Stockholm, och äta en riktig bibimap eller bulgogi. Eller laga själv – bra recept finns här och råvarorna köper du på Korean Food. Åh, så gott!

Hoppas att Matilda snappade upp några av matlagningstipsen!

Bordsskick

Det är tre saker som är roliga med den här filmsnutten.

1. Att Oskar valde att använda fiskbullar i hummersås som lunch, hudkräm och frisyrgelé.
2. Att Olle hämtade kameran istället för att hejda honom.
3. Och att det hela filmades med kameran på höjden!

PS. Ha överseende med att ljudet är kaputt.

Ljuset i tunnelns slut

(Olle:) Småbarnstunneln kanske inte kommit till ett slut än men den har åtminstone vidgat sig betänkligt idag. Dagen började annars med det vanliga grinande monstret som grät krokodilfloder så fort jag satte ner henne på golvet i en sekund. Oskar var en ängel som vanligt men maskade på sitt mest irriterande vis under hela påklädningen inför bilfärden till dagis. "Pappa, visst glinade inte ja så däj hela tiden näj ja va en bäbis som Matilda jöj?", "Pappa, ja e hunglig, ja vill ha en smujgås nu, ja vill inte ta på mej slejv."

Jag konstaterade med sammanbitna tänder att den här dagen inte skulle skilja sig speciellt mycket från någon av de senaste.
Då hände det....
På väg till dagis börjar Matilda skratta när jag spänner fast henne i sin stol. Hon drar fram det där hesa kluckande skrattet som inte varit framme på veckor och en liten lampa tänds i hennes ögon. "Nu äj inte Matilda lessen" konstaterar storebror. Sen fortsatte det. Oskar kom i tid till dagis, vinkade glatt och körde iväg oss. Väl hemma höll Matilda låda och busade och sprallade som om hon aldrig gjort något annat. Förundrad kom jag ihåg vilken mysig unge Matilda är. Hon har bara valt att inte visa det under den senaste månaden när hon varit sjuk.
Sedan bar det iväg till BVC. Förvirrad som jag var av chocken att ha fått tillbaka min goa Matilda råkade jag komma 1 tim och 10 min för tidigt till BVC. Det i kombination med att doktorn var 20 min försenad gav Matilda hela 1 tim 30 min att förtrolla BVC Gullmarsplan och alla som råkade befinna sig i dess korridorer under den bestämda tiden (den när Matilda i vanliga fall sover middag). Folk slutade titta på sina egna ungar och tittade på Matilda istället som for runt som en tornado och rev ner leenden till höger och vänster. Hon imponerade storligen på föräldrar med sitt klättrande upp och ner ur stolar och sitt åkande på den enda tillgängliga kavaren (ett tåg). Hon sprang och skrattade och klättrade och rev ner pussel på golvet utan pauser under hela väntan. Jag sprang efter och plockade upp, svarade att "hon är 13 månader" och försökte peta i lite blåbärssoppa i henne dom få gånger hon stannade. Det var värt varenda krämpa.
Sen sov hon som Törnrosa när vi kom hem. Senare när vi hämtat Oskar på dagis åkte vi till affären för att handla. Jag frågade Oskar om han hade något önskemål. Han svarar alltid "Makaloner" så dagens utläggning kom som en överraskning:
"Ostile ska det vala pappa, inget annat vill jag att det ska vala" kom det från baksätet. Jag förstod inte ett ord.
Oskar förtydligade sig:
"Oxfilé är gott pappa. Det är det enda goda. Det måste vi köpa nu och hela tiden. Vi kan ha ris till så blir det gott. Visst pappa? Visst blir det gott så?"
Det blev skinka med Keldas ostsås (8%) med pasta och broccoli.
"Det häl va det glodaste som man kan laga pappa. Det val det godaste." blev omdömet. Tur att inte munnen var lika krävande som tanken.
För första gången på länge kan jag gå och lägga mig med en uns av längtan till i morgon. Det kanske inte är tunnelns slut men tunneln blev plötsligt en inte så dum plats att tillbringa lite mer tid i.

Massgrav

(Ingrid:) Ja, visst är den underbar, påsen med Fonus' torkade småfiskar. Den fanns på Family Mart bakom vårt hotell i Seoul. Jag köpte så klart en påse och skickade Matts. Hoppas han blir glad.