Matildas folkdräkt (hanbok), som hon fått av sin fostermamma, var perfekt i storleken nu och med kalasstrumpor och Pippi-lackskor så blev det en mycket bra koreansk-svensk doputstyrsel.
Prästen var barnvänlig nog att i förväg ge Matilda tillåtelse att plaska i dopfunten, äta russin under ceremonin och springa runt om hon så ville. Skönt, men jag var ändå rädd att hon skulle lyckas riva hela kyrkan ... det är ju lite skillnad på att släppa loss en snart tvåårig klättrosaurus jämfört med en liten beskedlig halvårsbebis i dopklänning, tänkte jag. Men ett paket Sun Maid gjorde att Matilda satt blick stilla under hela dopet. 
Plask i dopfunten blev det ändå, såklart – jamen kolla, det är ju vatten här, haha!
Prästen visade sig märkligt nog också vara adoptivförälder till en Matilda (29 år).
Efteråt bjöd farmor och farfar på middag. Det blev fortsatt "kulturkram" (eller vad kallar man motsatsen till kulturkrock?) mellan koreanskt och svenskt: risrullar som Olle gjort plus bibimpap från Arirang, följt av kladdkaka med grädde. Kinaporslinet passade perfekt.
Oskar och kusinerna assisterade vid presentuppackandet.
Bästa presenten var den lilla dinoasurie som låg i en koreansk lackask som Oskar gav sin syster. Dinoasurien var hans egen idé och den fick Matilda att lyckligt väsa dinosaurieljud länge, länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar