(I:) Fläckar är ett fenomen. De känns nästan som något övernaturligt. Något som uppstår av sig själv på platser man trodde att människan aldrig satt sin fot. (Nu har visserligen våra barn små fötter och får därmed plats med dem på oanade ställen...) Alltså, hur har vi lyckats få vällingfläckar i gardinerna? Hur har jag fått helt vita fläckar på en svart tunika, fläckar som blekts in i tyget? (Är drakdregel frätande?)
Vår soffa är så fläckig att jag börjar tro att den är köpt som mönstrad. Kuddöverdragen går tack och lov att tvätta i maskin, men det gör inte stommens klädsel. Jag har gått loss på armstöden med en spray som lovar att den är bra mot fläckar på soffor och mattor (tydligen fastnade tillverkarens supertöntslogan "Lita på rosa!"). Den funkade. Fläckarna försvann. Det är bara det att där sprayen verkat som bäst, där är soffan ren. Där har tyget en helt annan nyans, liksom ... blå. Och där sprayen runnit är det tydliga märken. Så nu ser det ut som om någon spytt över alla armstöden!
Jag fick ett bra tips av Hanna om att hyra en klädseltvätt för bilar för att tvätta soffan på plats. Det är en briljant idé. Alternativet hade ju annars varit att hyra ett släp och köra fanskapet genom biltvätten ...
fredag 15 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar